Vad är det de säger vid hamnen?

Några uttryck som använts och fortfarande delvis används vid hamnen på Råå.
|
FISKE |
BETYDELSE |
|
Banken – Disken |
Är en stor sandbank, där sand lagrats under årtusenden, söder om färjeleden och väster om djupet ut till den västra farleden. |
|
Bonnflo och bonnström |
Strömmar vid botten, som förorsakar skräp i näten. |
|
Bossmen |
Samlingsbegrepp för garnmaskorna. |
|
Brynen |
Området utanför flacken innan fladingen. |
|
Böda |
Ett gammalt uttryck för att laga garnen = näten. |
|
Damm |
Sump i båten. |
|
Ett, två eller tre revat sejl |
Så mättes vindstyrkan innan kuling och storm fanns. |
|
Fladingen |
Väster om brynen ut till hällan 12-20 meters djup. |
|
Flo |
Är sydgående ström i Öresund. |
|
Flå |
Flöte |
|
Habb |
Oreda i garnen (näten). |
|
Hyttefat |
Friliggande sump för bl.a. lagring av ål. |
|
Hällan |
Östra hällan är sluttningen vid den röda bojen. Västra hällan är sluttningen vid den gröna bojen. |
|
Jyvet (djupet) |
Mellan röda och gröna bojen 25-40 meters djup. |
|
Kast |
4 stycken. |
|
Klåe |
Klyka som garn läggs i. |
|
Kvätt |
Skräp, smuts i garnen. |
|
Macker |
Kompanjon |
|
Madäska |
Liten låda för mat. |
|
Nör te Halmstad |
Dito vid seglats till t.ex. Frankrike och Medelhavet. |
|
Ol |
80 stycken. |
|
Opp te Limhamn |
Här får vi tänka oss fortsatt seglats till t.ex. Luleå |
|
Rusa |
Ryssja |
|
Skubbe |
Vakare som anger var garnen finns. |
|
Sködel |
Då
man har hål i garnen klipps det ut en bit som motsvarar hålets storlek som
knyts fast där. |
|
Släveställe |
Båtramp som fanns förr i tiden vid fiskekajen där man drog upp båtar för
översyn. |
|
Snes |
20
stycken. Förr vägdes inte fisken utan räknades. Snes är ett danskt uttryck.
Hur mycket är halv femta snes? Svar: 90 stycken. |
|
Stena garn |
Innan det fanns blyteln satte man fast stenar i undertelnen via ett
stenband. |
|
Ström |
Är nordgående ström i Öresund. |
|
Stödare |
Vakare av annat slag som används där det finns is. |
|
Stötteräckor |
Stolpar på vilka man hänger nät. Spättegarn hänges på de höga stöttorna och sillagarnen tvärs över de låga. |
|
Sydost och spege |
Vind vid svenska kusten, men helt stilla mittsunds. |
|
Teln |
Är den lina vid vilken garnmaskorna sys fast. |
|
Tjajs |
Håv |
|
Tru |
Tråg. Det fanns engavla och tvågavla. |
|
Vanne |
Då
det frågas om vanne vill man veta om det är ström eller flo eller rent av
stilla vanne. |
|
Väster |
Området väster om den gröna bojen ut till farleden väster om banken och söder om denna. |
|
KLÄDESPLAGG |
|
|
Bossarun |
Plagg som är ytterst och av väv. |
|
Bälvantar |
Stickade yllevantar som fiskare använde vintertid. |
|
Förfoda |
Då strumpebotten var söndrig avlägsnades denna och en ny sådan stickades fast vid det hela skaftet. |
|
Håsor |
Strumpor |
|
Smäckabyxor |
Blåbyxor med hängslen. |
|
Sydväst |
Huvudbonad av gummi - tidigare oljad väv. |
|
Träbonna |
Stövlar med träsula och läderskaft. |
|
ÖVRÌGT |
|
|
Bagvänd |
Motsatsen till nävanim. |
|
Dickadejer |
Påhitt. T.ex.: inga dickadejer nu glöttar! |
|
Försluga sej |
Sätta mat eller dryck i halsen. |
|
Gena |
Korta av sin gångväg. |
|
Hodda |
Skjul |
|
Hönting |
En liten rackareunge. |
|
Kutta |
Kapa |
|
Lejet |
Söder om Kaptensgatan. |
|
Nedre Lejet |
Söder om Salthon, Varvsgatan. |
|
Nävanim |
Får något snabbt gjort med sin händer. |
|
Sludder |
En inte accepterad åsikt. |
|
Smida |
Kasta |
|
Speda |
Stickenål |
|
Stenor |
Stensättning med ohuggen sten, gatubeläggning på Nedre läget, men också
kring många husgrunder. |
|
Stolle |
En person med avvikande åsikter. |
|
Ståhej |
Viss form av påhitt. Uppståndelse. |
|
Tosingaliner-stollaliner |
Ett inte accepterat tilltag. |
|
Tunn som en speda |
Vittnar om en tunn person. |
Källa: Nils Pålssons artiklar i Museitidningen